|
| |
Missionskyrkorna i Gislaved
|
Det första missionshuset (1894 - 1919)
Sockenmagasinet vid Mårtensgatan, vilket uppförts som en social
försäkring för att klara ytterligare missväxtår likt dem i slutet
av 1860-talet, hade inte gjort någon större tjänst de senaste 15
åren. Dess rejäla virke kom nu väl till pass för Gislaveds första
bönehus, för övrigt den första kristna lokalen i historien i
brukssamhället.
Missionsvännerna fick inte köpa någon mark, och därför upplät
makarna Hallberg en del av sin tomt. Här återuppbyggdes det forna
sädesmagasinet för att bli en lokal där man kunde så ut ett ännu
bättre sädesslag, Guds Ord (Matt. 13). 1894 kunde man flytta in i det
första missionshuset, som låg strax söder (vägg i vägg) med
nuvarande Färgcenters "innersta lokaler". Färgcenters
äldsta och högsta byggnad uppfördes under 1920-talet som verkstad av Ambjörnsons
bil, och som låghusdel till denna behöll man 1894 års missionshus.
Byggnaden revs först i början av 1960-talet.Det nya missionshuset
bestod av en enda sal, vilken rymde 200 personer. Utvändigt rappades
väggarna med kalk, och på taket lades plåt, kanske genom
kopparslagare Hallbergs egen försorg. Invändigt var missionshuset,
enligt mångas bedömning, ganska spartanskt. Väggarna målades grå
och erhöll bibelspråk textade på väggen över den lilla estraden
längst fram.
|
Andra missionskyrkan (1919 - 1982)
Redan efter väckelsetiden omkring 1901 hade missionsförsamlingens
första missionshus upplevts som för litet. Man önskade bygga till,
men eftersom det låg inklämt mellan en rad olika hus, bedömdes det
inte som möjligt. Med väckelsen omkring 1911 blev det ännu trängre,
och därför beslöts vid årsmötet 1913 att bygga ny församlingslokal
.Granitblock till grunden bröts i ett berg i Våthult, och i samband
med grundläggningsfesten den 21 september  1918
murades i ett av blocken in ett zinkskrin med en redogörelse av Verner
Ahlberg. Syftet var att för kommande generationer erinra om
missionsverksamhetens begynnelse och byggnadsföretaget. I skrinet fanns
också ett exemplar av föreningens stadgar, senaste numren av
Pietisten, Svenska Morgonbladet och Länstidningen samt några mynt.
Idén härtill hade man säkert fått från en händelse den 26 maj
1904, då grundläggningsarbetet för Gislaveds kapell avslutades. Vid
detta hade man i grunden inmurat en låda med gällande silver- och
kopparmynt. Arbetet med nya missionskyrkan framskred planenligt, och
söndagen den 28 sept. 1919 skedde så den högtidliga invigningen. Mer om denna kyrka hittar du
också under rubriken "Renoveringen
1951".
|
Tredje missionskyrkan (1983 - )
Den 28 mars 1982 beslutade församlingen vid ett församlingsmöte
att bygga en ny och mera ändamålsenlig missionskyrka. Annandag pingst
1982 hölls högtidlig avslutningsgudstjänst och tacksägelsehögtid i
den gamla missionskyrkan. Ingemar Milltoft predikade, Kören sjöng och
ordföranden Gunnar Hallberg ledde samlingen. Hela denna ceremoni finns
f.ö. dokumenterad på videofilm. Under juni månad revs så den gamla
kyrkan, i huvudsak med frivilliga krafter från församlingen. Dock
visade det sig, att rivningen var svårare än man beräknat och att man
64 år tidigare hade gjort ett "gediget arbete". Grävskopa
fick tagas till hjälp. Mer om arbetet med den nya kyrkan hittar du under
rubriken "Kyrkbygget 1983". Den nya missionskyrkan invigdes
helgen 14 - 15 maj 1983.
|
|
Källa:
"Genom Guds nåd har det
skett - Gislaveds missionsförsamling 100 år 1899 - 1999"
|
| |
|
